Vaknade upp, såg på klockan… 3:e september. Då tänkte jag att den här sommaren har gått otroligt fort, nu är de snart redan höst 🙁 Men det positiva är ju att jag får min lgh om 18 dagar iaf 🙂 Men tanten som har den idag, är lite motsträvig å ska prompt ha ner sina grejor som hängare och dylikt i hallen och köket, vilket kommer lämna stora märken i tapeten, jag måste nog ringa bostadsföretaget och fråga om man verkligen få göra så, jag hade ju ändå erbjudit mej att betala för att dom skulle få hänga kvar, så jag inte skulle ha så fula märken i väggarna, men det var nog mindre pigg på, hagga.
Men det känns ändå gött att det inte är så lång tid kvar nu till egen lägenhet, eget, riktigt, internet, min egna säng, egna dator, ja allt ska bli så himla skönt. Visserligen är de väl inget fel på att bo i stugan, men det känns som att en sommar där är tillräckligt. Det har varit en lång väntan på att få egen bostad, men nu börjar det äntligen närma sig.
Så vad har mer hänt sen de två veckor sen jag skrev förut? Sofia har vaknat upp och kan prata nu, vilket är ett gott tecken, men hennes vänstra sida är det fortfarande problem med, så hon måste ha rullstol och hennes vänsta öga är stängt hela tiden, och hon har försökt träna så hon kan få upp sin vänstra tumme utan resultat. Mamma var och hälsade på henne för två dagar sen, å då var hon (Sofia) ledsen så klart, hennes mamma berättade att hon hade fått vredesutbrott som hon aldrig sett henne få tidigare å att hon störde sig på (små)saker i hennes omgivning. Det var en kvinna när dom satt ute på balkongen som grät (det här stället är nog inte allt för muntert, i matsalen har de gamla hjälmar på huvudet så att de inte ska slå sig ifall de tappar balansen) å då hade hon sagt nåt i stil med: ”varför ska hon hålla på så där”. Så stackars Sofia har de nog inte lätt, hon verkar medveten om vilken sits hon är i, så naturligtvis är de ju inte konstigt att hon gråter och är arg, jag kan inte ens föreställa mej vilket helvete hon och hennes mamma går igenom nu. Hon bara längtar efter att få komma hem, men det är ju mkt som måste anpassas i deras hus innan hon kan komma hem, då hon iaf nu är rullstolsbunden.
Till helgen ska jag åka hem till päronen, brorsan kommer på besök med sin flickvän från Norge, så får passa på å träffa honom å henne när det finns möjlighet. Han hade förövrigt fått (nytt) jobb i Norge nu, han ska jobba på något dagis där uppe, så han var väldigt glad, å det kan man ju förstå, med tanke på den chefen han har idag där uppe å hur han behandlar sina anställda, att någon jobbar kvar i den delikatessbutiken är för mej en gåta.
Annars händer det inte så överdrivet mkt, man jobbar på å står i, jag hoppas att jag kan lansera mitt HTPC-projekt på jobbet, men det är väl några frågetecken kvar innan det blir aktuellt. Tills dess får man väl nöja sig med att själv ha världens bästa mediacenter iaf 🙂
