I lördags efter födelsedagsfesten för Fia, så hörs dundrande musik från någon lägenhet. Vi väntar och hoppas på att det ska gå över, men när klockan börjar närma sig halv tolv och det inte avtagit utan snarare ökat i volym och vi känner oss trötta, så ringer Fia till ”bovärden”, men hon förstår inte alls utan tycker att vi borde strunta i och göra något, för man får räkna med fester och ljud på lördagar, det vore en sak om klockan var efter två-tre på natten, men annars kan man inte klaga. Undrar just när hon läste ordningsreglerna för lägenheter senast, EFTER KLOCKAN 2200 SKA DET VARA EXTRA TYST, VARE SIG VILKEN DAG DET ÄN ÄR, DIN HAGGA! Man blir ju fan mörkrädd för hur vissa personer inte vågar ta någon form av konflikt eller hur man kan vara så arrogant mot andra. Hade innan dess testat att ringa Securitas, men de hade inte något avtal med bostadsföreningen här, tur för lägenhetsinnehavaren antar jag.
Då vi inte fick någon som helst hjälp av henne, så gick jag upp å tog jag på mig kläderna, å i trapphuset hördes rop, vilket fick mig att ta sikte på lägenhet på högre plan. Visade sig vara lägenheten längst upp, bankade på dörren ett par gånger och efter några minuter kom en kille och öppnade, han ursäktade sig och sa att de var på väg ut ändå men tackade för att jag kom upp och sa till. Mindre än en minut efteråt så sänktes musiken. Tycker det är konstigt hur människan som ska ta hand om lägenhetsgästerna agerar på det viset och inte visar en tillstymmelse till att hjälpa till själv utan man får göra allt själv. Hon kunde väl ha gett numret till störningsjouren åtminstone? Hon står då rakt inte högt i kurs hos mig längre, men Fia säger att hon tidigare alltid har varit bra att ha och göra med.