Igår kom då Sofia (lite sent vid kl 19 ist för kl 15, men iaf ;)), eftersom jag hade förlorat vadet i fotboll + att Sofia gillar grekisk mat, att vi skulle gå till Zorbas efter en svalkande öl ute på balkongen. Sagt å gjort, vi gick dit, beställde mat å förrätt. Först var visst grekiska ölen slut, å de tog lite väl lång tid för att bara få in tzatziki å bröd till förrätt, men nåväl, ingen direkt fara på taket. Hörde dock den andra servitören (det fanns två, en med koll, en som saknade koll) nämna att det fanns grekisk öl, men för sent, hade fått in min Sofiero istället redan, suck. Någon halvtimme senare får vi in våran mat, Sofia hade beställt kycklingpasta, jag hade beställt oxfiléplanka, men fick in friterade potatisar samt oxfilé dränkt i fetaostsås, servitrisen (den utan koll), bara sa att det hade blivit ett fel å satte fram maten precis som det inte var några konstigheter alls, tur att jag fråga, eftersom jag mer eller mindre avskyr fetaost! De skulle dröja ytterligare 10 minuter innan maten var fixad sa hon, utan en tanke på att Sofia isf skulle få äta själv, alternativt skulle få äta kall mat. Men som tur var så kom den andra servitören förbi (den med koll) å frågade om vi ville ta in kycklingpastan så att vi kunde äta tillsammans. Tror det är tur att han jobbar på de stället, annars hade de varit hur rörigt som helst. Servitrisen utan koll ursäktade sig visserligen å sa att hon skulle bjuda på förrätten, men det var väl mindre viktigt, vi var ju hungriga, dom kunde väl ha tagit in en ny förrätt till oss medan vi väntade istället. Å med tanke på att det var typ 30 grader ute, så slank ju Sofieron ned ganska fort, så fick beställa ny öl, men denna gången blev det åtminstone en grekisk öl.
När vi ätit färdigt å betalat, såg vi att de regnat, vi hann väl gå ungefär 50 meter innan ett vad som verkade som ett skyfall störtade ner från skyarna, tog skydd någon minut, men vi gick tappert vidare hemåt å trotsade regnet så vi kunde komma hem nån gång. Vi hade pratat om å bada med, men i o med regnet så kände jag mig inte jättesugen direkt, men Sofia hade nästan övertalat mig å vi var på väg nerför Apelviksbacken, så såg jag en jätteblixt över havet, så jag ringde brorsan istället som var i stugan så vi kunde gå å sätta oss där en liten sväng å höra hur deras Sicilien-resa var. Strax efter midnatt gick vi tillbaka hemåt, å Fia var nog inte helt sugen på att gå därifrån å hem, men till slut kom vi hem iaf 🙂
